Alingsås

Tack Amanda för veckans alla blogginlägg!

Imorgon kör Anja igång sin vecka, välkommen Anja! Men det är ju inte premiär, Anja skrev faktiskt ett inlägg nästan precis i början av denna blogg.

Efter en kort men fantastisk helg som jag spenderade i Malmö, med bland annat teaterbesök under Teaterns Dag, åkte jag idag tåg till Alingsås. Resten av ensemblen åkte bilen från Stockholm och jag kom en timme före dem så jag gick till skolan vi skulle bygga på och såg om någon fanns där för att öppna åt mig. Jag tittade in genom ett fönster där det lyste och såg en man dra på en cykel. Intill fanns en dörr som var låst så jag knackade på fönstret och vinkade. Mannen kom, öppnade dörren, bjöd in mig  och frågade efter jag presenterat mig om jag ville ha kaffe. Det var kallt i Alingsås ikväll så jag tackade ja direkt. Vi gick till personalköket och han började fixa kaffe. Jag undrade vad han gjorde med cykeln och han svarade att han ibland hämtar cyklar från polisen, lagar dem och ger dem till folk som kanske behöver en cykel. Den här cykeln skulle en pojke på skolan få. En pojke som verkligen behöver all hjälp han kan få.

Pojken kom ensam till Sverige från Afghanistan för ungefär ett halvår sedan. Han flydde efter att talibanerna dödat hans pappa för en bit mark och fört bort hans mamma och syster. Efter att ha sökt asyl hamnade han på ett tillfälligt boende i Alingsås och började i skolan där vi ska spela imorgon. Han började i klassen för barn som inte kan svenska än men eftersom han var så pass bra på engelska flyttades han tidigt till en vanlig klass. Han kom snabbt in i klassen och började skapa sig ett nytt liv.

Under tiden har Migrationsverket varit på honom för att de vill fastställa hans ålder. Han har sagt sig vara sexton vilket också står i de ID-handlingar han haft med sig. Men dem har Migrationsverket avfärdat som oäkta. De ville istället ha ett papper från hemlandet som intygade hans ålder. Detta papper har varit väldigt svårt att få tag på vilket dragit ut på tiden men efter mycket efter att ha kämpat i nästan ett halvår och missat mycket skolarbete fick han till slut papperet skickat från Afghanistan. När Migrationsverket får detta papper tror de inte på det och misstänkliggör honom ännu mer eftersom “det först inte alls gick att få tag på och sen helt plötsligt bara dyker upp”. Så istället för att papperet bevisar hans ålder gör det honom ännu mer misstänkt.

Varför är det då så viktigt att ta reda på hans ålder? Jo, om du är under arton år är du enligt svensk lag barn och då ska du få bo på ett hem där det finns vuxna som ser efter dig och du får inte bli nekad asyl. Är du däremot över arton år är du vuxen och då är det mycket svårare att få asyl och boendeformen är inte alls lika trygg så länge du får stanna.

Migrationsverket ville därför verkligen ta reda på om han var sexton eller arton. De undersökte hans tänder och skelett (ingen aning om hur) och lät en psykolog prata med honom. Psykologen tyckte han var alldeles för vältalig och klok för att vara sexton och skelettundersökningen visade med ganska liten säkerhet att han var över arton. En procents chans fanns dock att han var elva… Beslut fattades i torsdags och i fredags kom det några personer och hämtade honom från hemmet. Han hann inte säga hej då till någon och alla kontakter han haft, klasskamrater, lärare, handläggare försvann. Hans Gode Man behövdes inte längre eftersom Migrationsverket bestämt att han var över arton år. Arton år och tre månader. Han sattes på ett hotellrum eftersom man inte ville betala så dyra pengar som det kostade att ha honom på hemmet nu när han ändå ska utvisas. Jag vet inte riktigt hur lång tid han har på sig att överklaga men det är inte länge.

På skolan mottogs beskedet med bestörtning. Pojken får egentligen bo var som helst i väntan på utvisning men ville inte vara till besvär för någon. Två av lärarna åkte i söndags och hämtade honom och nu bor han hos mannen  med cykeln. Cykeln ska han ha för att kunna cykla till skolan eftersom mannen bor tjugofem minuters promenad därifrån. Mannen frågade rektorn om pojken kunde få gå i skolan tills han utvisas och rektorn svarade att han aldrig skrivits ut och därför fortfarande är elev, så han kommer fortsätta gå i skolan tills han blir utvisad. Nu undersöker lärarkåren på skolan vilka motbevis man kan få fram. De har ganska många konkreta bevis som pekar på att han snarare är sexton.  Han kan inte göra en ny asylansökan om han skriver att han är arton för då anses han ha ljugit i sin första ansökan. Pojkens pappa var lärare och de var väldigt nära. Familjen var akademisk och utbildning var viktig vilket gjort honom en aning mer bildad och vältalig än hans kamrater. Detta har alltså bidragit till att psykologen som utredde honom ansett honom för smart för att vara sexton. Skelettunderökningen har som jag nämnde tidigare ett ganska stort åldersspann och är inte särskillt tillförlitlig. Det som är kruxet är att du som flykting själv måste bevisa din ålder. Det är inte som i resten av svenskt rättsväsende att hellre fri än fälla, utan tvärtom.

Jag vill inte prata om politik i den här bloggen men kände att jag måste skriva om det här nånstans. Att Sverige jämfört med flera andra länder tar emot många flyktingar gör mig stolt. Att en pojke som varit med om de saker han varit med om och ensam flytt till ett främmande land och väl framme skickas hem till hemlandet där han har ett dödshot på sig gör mig så fruktansvärt upprörd och ledsen och trött. Jag struntar fullständigt i om han är sexton eller arton plus tre månader, han har redan varit med om fler skrämmande saker än en person ska behöva göra under en livstid.

Imorgon har vi tre föreställningar på hans skola. Han kommer sitta i publiken under någon av dem och jag kommer spela alla tre för honom.

/Mattias

3 kommentarer till “Alingsås

  1. Så otroligt viktigt inlägg…så oerhört upprörande, vidrigt och sorgligt innehåll…det är svårt att veta vad jag ska säga när jag läser om sådant här, men…jag vill, av hela mitt hjärta, att den hårda, hjärtlösa iskyla som härskar i dessa sammanhang, ska ersättas av empati, omtänksamhet och värme.

  2. Mycket bra text, Mattias! Känns för djävligt att vi står handfallna inför vad som håller på att hända i samhället! Mer humanism nu!

  3. Det är en grym värld vi lever i. Bevis, vad är sant och vad är falskt. Hur bevisar man? Vem äger sanningen? Problematiskt i många fall att bevisbördan ligger på den asylsökande.

    Jag vill bara kommentera att det inte är så enkelt så att man inte får nekas asyl om man är under 18. Det finns de som är under 18 (dvs barn) som inte får asyl. Om Migrationsverket anser att man inte har asylskäl kan man heller inte få asyl. Detta gäller även barn. Dock kan man inte skicka tillbaks ett barn (människa under 18) till ett land där det inte finns någon mottagare, dvs någon som tar emot barnet, exempelvis en släkting. Därför kan det bli så att barn blir kvar mycket länge innan de kan skickas tillbaks, vilket i sig är en grym behandling, och jag ANTAR att det även i förlängningen kan innebära att det blir lättare att få asyl som barn.

Kommentering stängd.